Batteritorsk!

Tiden bara rinner iväg.
Sist jag skrev så skrev jag om träning, om att man inte ska stressa och ta bort träningen.
Jo, just ja. Sen dess har jag jobbat som en idiot, inte tränat och har ont i hela kroppen.
Försöker ändå tvinga mig att gå lite.

Min nya fina protes då??!! Den som jag skulle träna extra med??!!
Den ser inte klok ut. Latexen på handsken drar åt sig tygfärger så till slut blir den alldeles svart! Ser ut som jag blivit stekt. Jag har gett upp med finmotoriken. Ingen ide´eftersom protesen är för stor och sitter för dåligt. Kan med möda öppna o stänga MEN, jag bär den ialla fall.

Har lärt mig en jätteviktig sak om protesen. Det är att alltid ha ett extra batteri med mig som är laddat. Efter att ha kört bil och då fått något sorts självförtroende så att jag faktiskt styrde med två händer. Parkerade och skulle öppna handen, men den var död!! Batteriet tvärdog utan förvarning. Var alltså sekunder från att tvingas lämna en hand som satt fast i ratten i bilen på parkeringen!!
I veckan åt jag lunch med goda vänner och skulle gå och plocka på tallriken från lunchbuffén. Detta är ett av de momenten jag mest velat ha handen för. Satte fast tallriken och knäppte på låset så att handen inte skulle kunnat öppna sig och jag tappade all mat.
Men då jag låst handen så började jag tänka: hur länge har jag haft detta batteriet igång?? oj...2 dagar....batteriet kommer alltså ta slut precis när som helst och jag har inget extra batteri med mig!
Jag kunde se framför mig hur min tallrik stod på bordet med en hand fastsatt i kanten och hur jag försökte balansera upp armhelvetet mot väggen för tyngden och låsas att inte bry mig och äta ändå.

Jag avbröt genast, knäppte upp handen och gjorde som utan protes, satte tallriken på olika utvalda ställen på lunchbuffén med risk för att sulla ordentligt. Batteritorsk är något jag måste träna på!