Inte långt kvar nu....

Bild kollaget la jag på min trädgårdsinstagram "rosormaskochspik" den 22 mars förra året. Det var den första "arbetsdagen" i trädgården med riktigt fint väder. Hade fruktansvärt ont i knäna pga artrosen, men kunde inte hejda mig för jag hade ju längtat så efter att kunna vara ute i trädgården.

Jag njöt trots smärtan!

Tog ur möbler som stod skyddade i växthuset, plantrerade penseer mm och rensade en hel del skräp och grillade korv. Så om det här fotot är riktlinjen för i år är det bara 2 månader kvar!

Det var kanske tidigt att plantera ut den 22 mars här i zon 5 men med facit i hand gick det jättebra.

En vecka senare planterade jag flera Kungsängsliljor i en stor kruka vilket jag själv tyckte var jättefint tillsammans med några vita pärlhyacinter.
 

Det är bra att se tillbaka på hur det gick förra året. Första fröna jag sådde var den 18 januari: Klockranka, spetspaprika och physalis, och alla dessa blev väldigt lyckade. Klockrankan blommade tom redan i Juli vilket aldrig hänt förut.

Bilderna på dessa sorter nedan är från 2024

Den 12 mars hade det hänt en hel del så inser när jag tittar på dagens datum att jag faktiskt är sent ute för jag har inte sått något ännu!

Kallsådderna kom igång den 16 februari men det blir nog senare i år pga min knäoperation som är i nästa vecka. Har dock förberett bordet så kanske kan få ut lite lådor med min mans hjälp, eller så väntar jag till i mars bara. Kallsådde även tomater men det gick inte alls lika bra som 2024. Dom tomaterna vart helt otroliga!

Snödropparna böjade titta fram redan den 3 mars förra året vilket var tidigt här i zon 5, men glädjande!

Dom blommade länge bilden nedan är från den 3 april. Hade gärna haft flera sorters Snödroppar om jag haft mer plats för dom är ljuvliga.

Ska försöka få i lite frön i jorden snarast för på onsdag ska jag göra operation nr 1 av 2 knäoperationer!

Bilden är från 2018 så jag har verkligen kämpat med mina knän, tränat, haft nålar med el, regelbunden sjukgymnasthjälp, gymmat, gått ned i vikt, tagit cortisonsprutor i flera år, tömt på vätska några ggr.

Dom har tyckt att jag var för ung så jag har fått vänja mig med att leva med smärtan och att ibland halta illa. Som att det inte räcker med att ha en hand och andra förslitningsskador pga det!

Men jag är inte bitter, nu ska det äntligen ske efter att ha blivit uppskjuten med första operationstiden tre veckor! 

Trädgårdssäsongen kanske blir annorlunda i år med kryckor och allt, men då får det vara så!

Ha de! //Majsan